Fyfan för nätter!
Aa ush!
Vissa är bara som en enda stor mardröm, man slits mellan ett vaket och drömmande tillstånd och det är totalkaos i huvudet.
Då brukar jag tänka på många som jag umgicks med före i tiden.
Deras liv verkade som taget ur en perfekt filmhistoria.
Vad funderar jag på då?
Hur fan jag ska få ihop allting, pengar, jobb o framför allt hästarna.
Jag behöver bil, men kan inte köpa någon.
Jag vet inte hur de ska bli när jag ska jobba, fixa elpluggandet o ha hästarna samtidigt.
Jag vet inte vad jag ska göra med hästarna, jag behöver träna för någon mwn har varken transport eller pengar till det.
Får jag inte träningen så kan jag lika gärna ge upp Tiff då jag inte kan ge henne det hon behöver.
Hatar folk som behåller hästar av ren själviskhet!
Känns som att jag har hamnat i någon form av låstillstånd och jag kommer absolut ingenstans!
Jag vill bara att allt ska lösa sig.
Jag slits mellan att vilja göra saker för min skull och göra alla andra nöjda.
Vill bara fucking isolera mig ibland.
Ändå skulle jag bli socialt efterbliven utan folk!
Nej de mongot som uppfann nätter borde ha en fet smäll!
Vet att jag i princip aldrig brukar skriva sånt här men stör er så mycket ni vill!
Me no care!
